Du behöver inte ha något stort uppdrag eller känna dig särskilt utvald. Vi alla bidrar till kollektivet och fragmentens upplevelser.
Jag skulle vilja påstå att det bästa du kan göra är att vara människa fullt ut och på alla dom sätt du vill. Det skapar förhoppningsvis en nyfikenhet, ömhet samt uppskattning inför dom upplevelser du erfar.

Ibland får vi upplevelser som känns önödiga, upplevelser som vi inte vill ha, men som många gånger gör stor påverkan på oss, påverkan att välja andra upplevelser. Vi gör medvetna val!
Upplevelser påverkar inte bara oss utan våra medmänniskor på gott och ont, det finns ett ständigt givande och tagande. Allt för att hålla balansen mellan alltet.

Visst en önskan vore ju att allt bara var helt fantastiskt, men livets nyanser är inte uppbyggt så.
Det som vi tror är fantastiskt kanske behöver genomgå en tuff förändring för att bli något kanske inte helt perfekt men ännu bättre.
Vet inte om du sett filmen om Barbie, jag tänker dra lite kort en liknelse. Till en början kan allt verka helt perfekt, men med tiden bli tråkigt och inte så utvecklande. Barbie börjar se på sin verklighet med nya ögon och en önskan om något annat väcks. Hon påbörjar en resa och inser att det som hon tidigare ansåg som perfekt var inte alls det liv hon ville leva. Den resan är oftast tuff att ta sig igenom. Men en sådan förändringsresa gynnar ofta på en kollektiv nivå.

Jag brukar tänka så efter svåra stunder att jag tyvärr var tvungen att erfara detta för att få kunskap och förståelse för något som jag tidigare inte förstått fullt ut. Sen om jag kan ta den erfarenheten och använda den till något som gynnar andra har jag gjort en stor del i min männskliga upplevelse

Namaste Rosie